|
Fräsgården
Fräsgården är en fyrkantbyggd bondgård med anor från 1600-talets början, bevarad på ursprunglig plats.
Frässläkten är förknippad med denna gård alltifrån 1600-talets början. Huvudman under större delen av 1800-talet var Fräs Lars Larsson. Han var kyrkvärd och inte bara släktens, utan även hela byns huvudman. Fräs Lars gård var en riktig storgård för Leksandsbygden, med för sin tid omfattande ägor och många välbyggda hus.
Fräsgården är ett välbevarat exempel på den slutna fyrkantbyggda bondgården i Nedansiljan, bestående av ett stort antal byggnader, en för varje ändamål. Gårdsplanen har portlider åt tre väderstreck. Även boendeinteriören är ursprunglig och väl bibehållen.
Härbren, smedjor och torkstugor uppfördes utanför gårdsfyrkanten för eldfarans skull. Mellan härbret och byvägen fanns tidigare en för sin tid omfattande och välskött apel-, kål- och kryddgård. Här har på senare år åter planterats ett antal rara kryddväxter, prydnadsblommor och fruktträd.
Söder om byvägen var en extra fägård, som hörde till denna storgård med fähus, lador, härbren, kvarn, snickarbod och i början av 1900-talet till och med en egen liten kraftstation i ån.
Leksands hembygdsgemenskap förvärvade gården 1958, efter att den drygt 10 år tidigare hade sålts ur släkten. Med anslag från Kungafonden kompletterades och upprustades gårdens byggnader. Sedan 1960 visas Fräsgården för besökare. 1970 förklarades Fräsgården som byggnadsminne. Gården ägs och förvaltas av Leksands kommun.
Gårdens byggnader
1 Parstuga
Nedervåningen är från 1700-talets slut, den halva övervåningen påbyggdes 1836. Byggnaden var då ofärgat grå med röda knutskallar. Brokvisten tillkom 1857, liksom väggpanelen och den ljusgula oljefärgen. Fräs Lars ville markera sin storbondestatus genom att ta efter ljusmålade manbyggnader i de rikare slättbygderna runt Mälaren. Stugurummet åt väster har typisk inredning och möblering för 1800-talet. Extra påkostat är väggarnas ljusa blomsterdekor. Anderstugan åt öster har stänkmålade väggar och ett bastant långbord för gästabud och bröllop. En extra dörr (mycket ovanligt) togs upp i östra gaveln 1936.
|
Interiör från Fräsgården
Foto: Jovica Marceta
|
Huvudbyggnadens förstukvist med
målad dekor från 1857
Gården förvaltas av Kultur- och Fritidsnämnden |
2 Portliderbyggnad med mjölbod
Ovanför dörren finns årtalet 1778 och korsmärken som skydd mot onda väsen. Här förvarades mjöl, bakredskap och torkat kött. På övervåningen finns två rum, det ena med sovplats för en piga. I det andra står en stenmangel som även fick användas av byborna.
3 "Östra nattstugan"
Nattstuga betyder eld- stadslöst sovrum. Källarstuga från tidigt 1800-tal med ingång till jordkällare i södergaveln. En utvändig trappa leder upp till två rum, vilka i första hand har utnyttjats som klädkammare, men även såsom bostad sommartid. Här visas leksandsdräktens rika utstyrsel och många varianter.
4 Portliderbyggnad från tidigt 1800-tal
Huset består av stall med höskulle och portlider, ihopbyggt med en dräng- eller pigkammare benämnd "Annas kammare". Här bodde Fräs Lars döttrar under 1800-talets senare del. Nu är här inrett ett modernt kök för gårdens servering.
5 Fähus med dass från omkring 1860
Fähuset är hitflyttat från Skeberg. Byggnaden ersatte ett tidigare fähus med höskulle, fårstall och svinhus, som revs i samband med upprustningen 1959.
6 Stall med portloft och portlider
Stallet är daterat till tidigt 1800-tal och hitflyttat från Smedby. Vid restaureringen 1959 revs det befintliga stallet som var i dåligt skick.
7 "Västra nattstugan" eller "Lasses stuga"
Källarstuga med portlider från tidigt 1800-tal. En utvändig trappa leder upp till ett bostads- rum, som har kakelugn för uppvärmning. I undervåningen är en "kuppbod" med ingång från portlidret. Här förvarades träkärl som behövde stå svalt och relativt fuktigt.
8 Parhärbre
Underdelen är från omkring 1590, övervåningen är påbyggd under 1700-talet. Byggnaden är hitflyttad från Almo. Dylika så kallade långsideshärbren är ovanliga i Nedan - siljan. Ålderdomliga detaljer är de urnformade knutskallarna, det gotiska låset på den västra dörren, diagonal-ristningen på östra dörren och skyddsbränningar på stockarna innanför dörrarna mot onda väsen. Här förvarades spannmål.
9 Smedja med vidbyggt kolhus
Byggnaden är från 1800-talets första hälft och är hitflyttad från Svedugården i Åjer, vid upprustningen 1959. Den placerades på den gamla gårdssmedjans grund vid ån.
10 Torkstuga
Även denna byggnad är hitflyttad och återuppförd på en gammal grund. Mitt i torkstugan är en rösugn och efter väggarna lavar, där säden lades för torkning.
Text: Margareta Andersson ©
|