Mer om Kulturhuset

LEKSANDS KULTURHUS

Foto:Jovica Marceta

"Belägenheten vid kyrkalléns första björkar och på den dramatiskt sönderskurna höga älvbrinken är en stor märkvärdighet." Orden är arkitekt SAR Gunnar Mattssons, skaparen av Leksands Kulturhus.
När huset invigdes 1985 var det en gammal önskan som gick i fullbordan. Redan 1913 hade Gustaf Ankarcrona presenterat ett förslag till museum eller "kulturhus" och diskussionerna hade sedan fortsatt genom åren. Våren 1979 inbjöds till arkitekttävlan, som resulterade i att Gunnar Mattsson fick utveckla sitt förslag "Mellan björk och syrén".

Det var en förhärskande tanke att kulturhuset inte bara skulle rymma ett nytt bibliotek och bli ett hem för de rika samlingar av konst, dräkter och föremål, som var spridda i kommunen och endast tidvis kunde visas. Det skulle också vara en mötesplats för ortens folk och för tillresande i sökandet efter det förgångna, upplevelse av nuet och funderingar över framtiden. Närheten mellan bibliotek, museisamlingar i ord och bild är också påtaglig i detta så öppna och levande kulturhus.

Redan den yttre fasaden bjuder välkommen på ett samtidigt generöst och diskret sätt. Huset smälter in i den lokala bebyggelsen men har ändå en så klart egen prägel. Och när man kommer in i biblioteksdelen är det som om kyrkalléns björkar hade flyttat inomhus genom de flergrenade pelare som bär upp det höga taket i detta ljusa rum. En tidningshörna alldeles vid entrén lockar många till dagliga besök, och den blonda inredningen - av inredningsarkitekt Åke Axelsson - skapar trivsel långt från offentliglokalers ofta sterila standard.

Inte bara belägenheten utan också själva huset är en "märkvärdighet" på det sätt som det tjänar sitt innehåll och anknyter till Leksandsmiljön. Leksands Kulturhus har också blivit belönat: 1985 med SAR Dalarnas Arkitekturpris och med Sveriges Arkitekters Riksförbunds Kasper Salin-pris 1987. Det är en viktig byggnad i modern svensk arkitektur.

Text: Ann Marie Rådström