Valborgsmässofirande
Nordiska museets etnologiska undersökningar, uppteckningar från Leksand.
Valborgsmässan firades med eldar och skjutande och blåsande i horn.
E.U. 24809:s.21:Kalendern och dess märkesdagar, bd !:Uppt.år 1943-44 av Lars Eriksson.
--------------------------------------------------------------------------------
Valborgsmässoeldarne uptändas aftonen för V.m.dagen, på berg och höjder, der de bäst synas.
Deromkring dansar och leker ungdomen kring elden.
Ringdans kring elden:
Lekt haver jag en Valborgsmässnatt
Tralle ralle-ralle-ralle-ralle - rej.
Ut geck jag med båd' handskar och hatt
Hej: Tralle - m. m.
HA. Nalander. 26/4 - 30/6. Uppt. Av R. Dybeck: Folk lore I. Lekar och Folkvisor, Mpt i Vitt.hist. ant. Akademiens arkiv efter tre Dalkarlar fr. Leksand i Stockholm d 18 Jan. 1818.
--------------------------------------------------------------------------------
Valborgsmässoaftonen sökte man finna förborgade skatter. Äldar sades brinna över de ställen där de voro gömda. Man skulle vara två för att finna dem. När man visste, att skattsökare voro ute, kunde det emellertid hända att någon gick i förväg och tände upp eldar för att narra dem.
HA.Kalendern. 26/4 - 30/6. Uppt. År 1912 av Louise Hagberg efter Sämskar Mats Danilsson i Tibble.
--------------------------------------------------------------------------------
Valborgsmässan har säkerligen mycket gamla anor som folk- eller ungdomsnöje. Jag minnes ännu från 1880-talet att man från någon ansenlig höjd kunde se en 15 - 20 eldar på en gång. Sjutning förekom då allmänt. Men numera (1950) mera sällan.
Det var nog meningen att skrämma bort odjuren från nejderna till betesgången skulle börja, liksom man med allehanda skrammel jagade bort trollena vid jultiden.
E:U: 43843 N.M. 15 Från Lucia till 20-dag Knut. Uppt. 1951 av Lars Eriksson, Kilen, Leksand, efter egna minnen.
--------------------------------------------------------------------------------
"--- Det förnämsta minnet jag äger från denna tid, är dock valborgsmässofirandet. Förberedelserna för detta firande gjordes långt i förväg. Sedan vi kommit hem efter slutat skolarbete, samlas vi för att hjälpas åt med hopdragandet av ris och kvistar.
Vi välja då någon lämplig plats, i vars närhet man under någon föregående vinter fällt timmer och till vilken vi således ej hava lång väg att draga. Här lägga vi ris och kvistar i en avlång hög för att sedan, när den efterlängtade kvällen kommer, efter hand överföra dem till den egentliga eldhärden.
Bredvid denna iordningställdes en primitiv sittplats, på vilken spelmannen, om någon sådan finnes att tillgå, skall taga plats. När så tillräckligt med ris är hopdraget och en större stenplatta placerats på platsen, invänta vi med feberaktig iver den sista april. Dessförinnan har alltid någon av oss inköpt fyrverkerileksaker.
Äntligen är kvällen kommen och efter mörkrets inbrott samlas vi för att tända. Inom några minuter står en majestätisk eldkvast upp mot skyn, och i samma ögonblick upplyses den förut så ensliga nejden. Då det brunnit så länge att det hunnit bli kol, få vi användning för stenplattan. Om man nu nämligen lägger ett kol på denna och slår till med en yxhammare, uppstår en dov knall och dessa knallar avlösa nu varandra, så länge det finns något ris kvar.
Emellertid tar detta fort slut, därigenom att vi underhålla en kraftig eld, och då det endast återstår en glödhög av vår förut så väldiga rishop, börja vi så småningom troppa av hemåt för att krypa till kojs, helst som vi skola tidigt till skolan följande morgon.
HA. Kalendern 26/4-30/6. Uppt. Av G. Berg efter Nils Östberg, Örebro år 1920 eller så (egentligen utdrag ur skolpojkshistoria).
--------------------------------------------------------------------------------
I Leksand tänder man valborgsmässoeldar, vid hvilka man "tjular i horn" och skjuter "för att skrämma vilddjur och troll". Man leker ock springlekar o.d.
HA.Kalendern. 26/4-30/6 Uppt. År 1902 av E. Hammarstedt efter Jones Matts Persson i Yttermo, Leksand.